Foto: Apartment Therapy
Foto: Amy Butler
Foto: Apartment Therapy
Generellt är stora fönster något som förknippas med mycket ljus, rymd och en lätt atmosfär. Små fönster ger dåligt ljus och ett murrigt och grottlikt intryck. Fast hur mycket fönster är egentligen välkommet innan hemmet börjar kännas som ett dockhus för allmän beskådan. Bilderna ovan har gemensamt att fönstren är i något större skala. Själv tycker jag att det ser underbart ut, men kan inte låta bli att undra ifall det kanske kan bli för mycket av det goda... När byts ljusglädjen och luftigheten mot nakenhet och en känsla av att ständigt kunna vara iakttagen?
2 kommentarer:
Om man kunde ordna någon typ av film som gör att folk inte kan titta in på en, så.. visst, jag skulle ÄLSKA stora fönster. :)
Jag har relativt stora fönster, men det är inte alltid en fördel när man bor på första våningen... Man blir lätt paranoid (jag byter om i badrummet eller ute i hallen där ingen kan se en :#)). En morgon stod jag i kokvrån i bara underkläderna när en unge plötsligt stod utanför och tittade upp genom den halvvinklade persiennen. Eh.. mysigt? :(
Men usch då! Insyn är läskigt, tänk att inget universalbotemedel uppfunnits ännu! Bäst hittills är väl de plastfilmer som man kan köpa på Form & Function och via Happylina...
http://ellmania.blogspot.com/2007/11/insynsskydd.html
Det kanske kan vara en lösning på otäcka voyuer-barn eller andra som är på nakenjakt ;)
Skicka en kommentar