tisdag 12 augusti 2008

Glada mönster och snälla monster

Foto: Sandberg
Foto: Jessica Helgersson via Design*Sponge
Foto: Sandberg
Foto: Ami Suma via Design*Sponge
Idag kalasar vi på glada färger och mönster till barnens rum. När jag var liten hade mitt rum gammalrosa väggar och en grön heltäckningsmatta. På väggarna hängde olika tyger med färgglada mönster. Favoriten föreställde hyllplan fyllda med godis: Polkagrisstänger, lakritspipor, geléhallon... Ett himmelrike tyckte jag själv. Hur såg ditt barnrum ut? Hur skulle du inreda ett barnrum idag?

3 kommentarer:

mamamekko sa...

mitt flickrum var under en period en prinsessdröm i rosa, med sidenöverkast med volanger, puffgardin med blommor, små prylhyllor med söta små prydnadsfigurer...Jag tyckte jag hade så fint, och gick redan då och plockade och pyntade bland mina grejer. Minns att jag trivdes så bra på mitt rum, och blev alltid så glad när man fick byta gardiner eller annat "piff".

Anna Johansson sa...

Vilka fina rum! Mitt rum var inte alls så där lekfullt. Min mor förvirrade mig genom att tvinga mig att ha samma pojkfrisyr och pojkintressen som mina bröder och sedan sova i ett rosa-vitt puttinuttigt flickrum med barbiedockor. Tyvärr skapade dockorna ångest eftersom jag inte visste vad man skulle göra med dom. Jag minns när jag hade min första bästa tjejkompis på besök och jag med aningen panikartad blick väntade på hennes aktion efter att jag gett henne en av mina barbiedockor att leka med. Inget hände. Slutade med att jag klippte av alla dockorna håret, vilket enligt min statistik är rätt så vanligt. Idag är jag fullt övertygad om att detta är ett uttryck för någon form av uttråkad handlingspanik. Stackars oss!

Ps. En blog för familjen kanske: http://vsssig.blogspot.com/

Ellmania sa...

mamamekko / vit design: Jag känner igen mig precis! Tänk att det redan då var så kul att piffa :)

anna: Åh, hade du pojkfrisyr, det hade jag ingen aning om. Jag trodde jag var ensam i min tragiska riddarpage ;) Intressant med våldsklippningen av barbiedockorna, undrar vad den lockelsen beror på... Något slags tidigt bränn-behån-tänk? Tack för bloggtipset!