Foto: Ellmania
Tålamod var inte den här lilla vännens största dygd. Hon har blommat för allt vad tygen höll sedan slutet av november. Med två veckor kvar till jul är hon redan gammal och trött, men skryter gärna med hur fin hon var i sin ungdom.
Amaryllisen fick sitt namn av den gode Carl von Linné en dag då han var på ovanligt slarvigt humör. Han förbisåg glatt att det skulle kunna utgöra ett problem att namnet redan var upptaget av en annan art. Bah, tänkte herr von Linné, då får vi väl foga ihop de där båda släkterna. Sagt och gjort. Femtio år senare fick en annan herre vid namn D.W. Herbert rätta till von Linnés blunder och återinföra ordningen i växternas rike. Men namnet Amaryllis lever ännu kvar som tilltalsnamn. Kanske borde Herbert kommit upp med något klatschigare än
Hippeastrum? För skötselråd, slink in
här.
2 kommentarer:
Åh vilken vacker blomma! Vi fick en jättefin bukett med amaryllis av min ömma moder i inflyttningspresent, så jag vet hur de kan blomma. Så vackra! Fast jag ser på din bild att din blomma är dubbel, ännu mer fantastisk!
Angående dina blombebisar så tar jag dem gärna. Bring it on!
Vi får höras i veckan och bestämma tid och plats för överlämnande.
kram på dig!
Hej Linnéa! Ja den var mycket vacker i sin gröna ungdom. Blombebisarna är ännu inte överplanterade, ville ha klartecken först. Kram E
Skicka en kommentar